Då ska vi se hur ska jag börja med detta inlägget, till att börja så behövs känslor skrivas av och för det andra visa kan få ta åt sig :p haha Okej lets start... Vi har alla varit korkade på ett eller annat sätt, vi är inte mer än människorna. Men att ta det över en gräns är helt enkelt inte acceptabelt i alla fall inte i min synvinkel. Jag är den typ av person som är långsiktig, med enklare ord inte glömmer saker i första taget. Både gott och ont om den biten av mig faktiskt men jag kan alltid förlåt. Men för att jag förlåter betyder inte att jag glömmer eller att allt blir som vanligt. Är ursäkten äkta så finns det inga problem men i vissa lägen är/var dom aldrig det. Men man lever vidare för varför gå runt och bita på det sura äpplet när man kan njuta utav sitt liv, visst ?! Klart kommer man störa sig på det men livet rullar vidare. Dock har jag lite svårt för folk som inte kan säga/erkänna sakerna. Eller om det finns något som stör dom så öppna munnen och säg något, gud gav dig en mun av en anledning så speak up. Visa som inte har något vettigt att säga kan ju självklart luta sig tillbaka och fortsätta deras liv istället för att lägga näsa i blöt som man säger. Men ibland så, ja väljer folk att prata då dom inte har något med ens liv att göra, eller ens situation. Sen går dom runt " ne jag har aldrig sagt det, vadå jag får väl säga nått, det var bara på skoj ", ni förstår min poäng? I vilket fall anser jag va för fan dig själv and that's it, antingen kommer folk gilla dig eller inte. Skapa inte problem och sen låtsa som om du inte vart/är orsaken till situationerna. Be real not fake, be you !